Växtnäringen genomgår en grundläggande förändring. I årtionden har jordbrukets produktivitet varit starkt beroende av att öka mängden gödselmedel för att klara avkastningskraven. Detta tillvägagångssätt bidrog till att öka livsmedelsproduktionen, men medförde också ineffektivitet som det moderna jordbruket inte längre kan bortse från - förluster av näringsämnen, miljöpåverkan, stigande kostnader och ojämnt växtupptag.
Forskning inom agronomi och växtfysiologi visar att effektiviteten i användningen av näringsämnen (NUE) fortfarande är långt under optimala nivåer i de flesta odlingssystem. I många fall återvinns mindre än hälften av det tillförda kvävet av grödan, medan återstoden förloras genom urlakning, förångning eller kemisk immobilisering i marken. Dessa förluster utgör inte bara en ekonomisk utmaning för odlarna utan också ett växande miljöproblem.
Det är i detta sammanhang som Arginex, en växtnäringsteknik som utvecklats av Arevo, skapades. Arginex innebär en övergång från volymbaserade näringsstrategier till en effektivitetsdriven, biologiskt medveten näringstillförsel.
Arginex är en teknik för tillförsel av växtnäring som är utformad för att förbättra grödornas tillgång till, upptag och användning av näringsämnen i gränssnittet mellan rot och jord. I stället för att enbart fokusera på att tillföra näringsämnen i mineralform bygger Arginex på väletablerade vetenskapliga bevis som visar att växter kan ta upp och metabolisera organiska kväveformer, inklusive aminosyror, under verkliga fältförhållanden.
Denna distinktion är kritisk. Traditionella gödselsystem är optimerade främst för markkemi. Arginex är optimerat för växternas fysiologi.
I praktiken syftar Arginex till att:
öka utvecklingen och längden på rothår, vilket ökar rotens yta och antalet kontaktpunkter med mikroorganismer
förbättra tillgängligheten av näringsämnen i jorden vid rötterna, oavsett väderförhållanden
tillhandahålla behovsstyrd frisättning av näring baserat på växtens behov
minska näringsförluster som uppstår innan upptag, eftersom näringen binds till jorden som en magnet
stödja jämn och stabil grödprestanda i varierande jordar och klimat
Under en stor del av 1900-talet utgick agronomiska modeller från att växter nästan uteslutande förlitade sig på oorganiska kväveformer som nitrat och ammonium. Fackgranskad forskning under de senaste decennierna har dock utmanat detta antagande.
Studier som publicerats i tidskrifter som New Phytologist och Plant Cell & Environment visar att:
växter kan absorbera intakta aminosyror direkt från jorden
organiskt kväveupptag kan bidra på ett meningsfullt sätt till växternas kvävenäring
organiska kvävekällor kan förbättra effektiviteten i kväveanvändningen genom att tillhandahålla både kväve och kol
Arevo har sammanställt och publicerat en omfattande samling av denna forskning i sina vetenskapliga publikationer om system för tillförsel av växtnäring, inklusive fältstudier på vete, barrträd och andra jordbruksrelevanta arter:
https://arevo.se/en/science-publications-on-plant-nutrient-delivery-system
Denna forskning utgör den vetenskapliga ryggraden i Arginex.
Avkastning i sig är inte längre det avgörande måttet på framgång i det moderna jordbruket. Forskare, tillsynsmyndigheter och odlare fokuserar i allt högre grad på hur effektivt insatsvaror omvandlas till resultat.
Enligt nyligen publicerade analyser i Plants (MDPI) och Frontiers in Plant Science är förbättrad effektivitet i användningen av näringsämnen ett av de mest effektiva sätten att:
minska näringsförlusterna i miljön
sänka produktionskostnaderna
bibehålla eller förbättra avkastningsstabiliteten
stödja hållbar intensifiering
Arginex har utvecklats specifikt för att hantera dessa effektivitetsutmaningar genom att förbättra näringsämnenas beteende efter applicering, inte bara vid leveranspunkten.
Näringsupptaget styrs inte bara av koncentration och tidpunkt, utan också av den effektiva ytan på rotsystemet som interagerar med jorden. Arginex stödjer utvecklingen av finare, mer förgrenade och längre rötter och rothår, vilket effektivt ökar kontaktytan mellan rötter och den omgivande jordmatrisen.
Genom att utöka den aktiva rotzonens yta får växterna tillgång till en större jordvolym, vilket förbättrar upptagningen av näringsämnen som annars är orörliga eller glest fördelade. Detta ökade fysiska gränssnitt förbättrar växtens förmåga att tillgodogöra sig kväve, fosfor och mikronäringsämnen under både optimala och stressade förhållanden.
Dessutom främjar Arginex en biologiskt aktiv rhizosfär genom att stimulera interaktioner mellan rötter och nyttiga jordmikroorganismer. Dessa mikrober utökar rotsystemets funktionella räckvidd ytterligare, mobiliserar näringsämnen och underlättar överföringen av dem till växten. Resultatet är ett effektivare, biologiskt drivet system för näringsupptag som bygger på rotarkitektur och mikrobiellt samarbete snarare än enbart näringslöslighet.
Växter absorberar inte näringsämnen i en konstant takt. Upptaget varierar beroende på tillväxtstadium, miljöstress och fysiologiska krav. Arginex är utformat för att bättre anpassa näringstillgången till dessa upptagningsfönster.
Peer-reviewed studier på argininbaserade näringskomplex, inklusive arginin-järn-hexametafosfatsystem, visar signifikant minskad nitratläckage jämfört med konventionella kvävekällor. Dessa resultat sammanfattas i Arevos vetenskapliga bibliotek.
| Aspekter | Konventionella gödselmedel | Arginex teknik |
|---|---|---|
| Primärt fokus | Tillförsel av näringsämnen | Utnyttjande av näringsämnen |
| Upptagets effektivitet | Variabel | Optimerad |
| Risk för förlust | Hög | Minskad |
| Interaktion med marken | Kemiskt styrd | Medveten om biologi |
| Hållbarhet | Begränsad | Förbättrad |
Denna jämförelse visar varför Arginex inte bör ses som ett ersättningsgödselmedel, utan som en teknikplattform som förbättrar näringsämnenas prestanda.
Fältförhållanden är sällan idealiska. Variationer i markstruktur, fuktighet, temperatur och mikrobiell aktivitet kan dramatiskt påverka näringsämnenas tillgänglighet. Traditionella gödslingssystem har ofta svårt att klara dessa förhållanden, vilket leder till att grödorna reagerar ojämnt.
Effektivitetsinriktade system för näringstillförsel som Arginex är utformade för att:
fungera i ett bredare spektrum av jordtyper
minska känsligheten för nederbördsdrivna förluster
förbättra konsekvensen i näringsupptagningen
Detta gör Arginex särskilt relevant för moderna jordbrukssystem som står inför ökande klimatvariationer.
Förbättrad näringseffektivitet har direkta ekonomiska fördelar. När en större andel av de tillförda näringsämnena återvinns av grödan vinner odlarna på det:
bättre avkastning på investeringar i insatsvaror
minskat behov av korrigeringstillförsel
mer förutsägbar prestanda
Samtidigt bidrar minskade näringsförluster till att uppfylla miljömål som rör vattenkvalitet, utsläpp och efterlevnad av regler.
Arevos utveckling av Arginex drevs av en tydlig insikt: framtiden för växtnäring ligger i effektivitet, inte i överflöd.
Genom att basera produktutvecklingen på referentgranskad växtvetenskap och forskning om näringstillförsel har Arevo positionerat Arginex som ett svar på de mest angelägna utmaningar som jordbruket står inför idag:
stigande kostnader för insatsvaror
granskning av miljön
efterfrågan på hållbar produktivitet
Den bredare trenden inom jordbruket är tydlig. Näringsstrategier rör sig mot:
precisionsleverans
biologiskt informerad design
minskat miljömässigt fotavtryck
Arginex ligger i linje med denna utveckling och utgör ett steg mot växtnäringssystem som arbetar med växtfysiologin snarare än runt den.
Arginex bör förstås som vad det är: en växtnäringsteknik som utvecklats av Arevo, grundad på decennier av växtnäringsforskning och utformad för det moderna jordbrukets realiteter.
Genom att fokusera på näringseffektivitet, biologiskt upptag och prestanda i verkligheten representerar Arginex en meningsfull utveckling av hur näringsämnen levereras och används i odlingssystem.
Arevo AB. Vetenskapliga publikationer om system för tillförsel av växtnäring.
https://arevo.se/en/science-publications-on-plant-nutrient-delivery-system
Näsholm, T. et al. Växters upptag av organiskt kväve. New Phytologist.
Moran, K. K. et al. Kolbonusen i organiskt kväve förbättrar effektiviteten i kväveanvändningen. Plant Cell & Environment, 2016.
MDPI växter. Kväveanvändningseffektivitet i jordbruket, 2024.
Gränser i växtvetenskap. Förbättra effektiviteten i användningen av växtnäringsämnen, 2024.
FAO - FN:S LIVSMEDELS- OCH JORDBRUKSORGANISATION. Hållbar hantering av näringsämnen i jordbruket.