SV
För alla som någonsin har planterat ett träd är tålamod en del av processen. Man väntar i åratal för att se om det kommer att ta sig, och i årtionden för att se om det kommer att trivas. Men trots allt tålamod är det en sak som förblir frustrerande oförutsägbar: hur väl unga träd faktiskt överlever sina första år i skogen.
I norra Europas återbeskogningsprogram, där miljontals tall-, gran- och björkplantor planteras varje säsong, kan små förbättringar i överlevnad och tillväxt innebära enorma skillnader över tid. Det var detta som motiverade utvecklingen av arGrow - ett nytt argininbaserat kvävegödselmedel som inte är utformat för att öka tillväxten med mer input, utan för att få varje molekyl att räknas.
Och efter flera år med fältdata från Sverige och Finland talar resultaten äntligen för sig själva.
🌱 Problemet med konventionellt kväve
De flesta skogsplantor idag gödslas med nitratbaserade eller ammoniumbaserade gödningsmedel. De fungerar snabbt, men inte effektivt. Enligt en studie från Skogforsk (Hannerz & Rosenberg, 2001) är det bara ungefär hälften av det kväve som tillförs på detta sätt som någonsin tas upp av plantan. Resten sipprar ut i mark och vatten och bidrar till näringsförluster och i värsta fall till övergödning av närliggande vattendrag.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tittat närmare på fysiologin bakom detta. I en banbrytande studie visade Torgny Näsholm, som också är CTO och grundare av Arevo, och Jonas Öhlund (2002) att barrträdsplantor kan absorbera kväve i organisk form - specifikt som aminosyran arginin - med cirka 80 procents effektivitet, jämfört med 50 procent för mineralgödsel.
Denna upptäckt blev den vetenskapliga ryggraden i Arevos teknik. Om träden kunde ta upp arginin direkt skulle skogsbrukarna kunna ge dem mer effektiv näring, med mindre avfall och mindre risk för det omgivande ekosystemet.
Från forskningsyta till riktig skog
De första storskaliga tillämpningarna av arGrow påbörjades i svenska skogsbolags verksamhet runt 2018. Sedan dess har mer än 700 miljoner plantor i Sverige och Finland gödslats med hjälp av tekniken.
Svenska fältresultat
På tall-(Pinus sylvestris) och granplantager(Picea abies) har siffrorna varit oförändrade:
-
+39 procent högre stamvolym efter fem år
-
+8 procent högre överlevnad efter tre år
-
Snabbare diametertillväxt, som nådde den snytbaggesäkra storleken (> 10 mm) tidigare än kontrollerna
Finska fältdata: tillväxt som håller i sig över tid
I Finland har oberoende försök utförda av Metsänhoitoyhdistys Uusimaa och Metsuritrio följt både gran och björk under flera säsonger.
Gran(Picea abies)
Efter fem år hade granplantor som behandlats med arGrow en genomsnittlig årlig tillväxt på 38,6 cm, jämfört med 21,1 cm i den obehandlade kontrollgruppen - en förbättring med 83 procent. Redan efter den första säsongen var rotsystemen märkbart mer utvecklade, vilket gav plantorna en klar fördel tidigt på säsongen.
Björk(Betula pendula, Rauduskoivu)
Silverbjörken uppvisade ett liknande mönster. Under 18 månader växte arGrow-plantorna 31 procent högre och utvecklade 48 procent tjockare stammar än referensplantorna. Efter 30 månader hade de fortfarande 24 procent högre höjd och 37 procent större diameter.
De finska skogsmästare som låg bakom försöket beskrev skillnaden på ett enkelt sätt:
Plantor som fått arGrow utvecklade finrötter betydligt snabbare och var mer robusta efter den första säsongen."
- Anna, Ella & Jari Hautaviita, Metsuritrio
Det här är inga laboratorieresultat - de kommer från vanlig skogsmark som utsätts för samma nederbörd, temperatursvängningar och planteringsrutiner som alla andra bestånd i regionen.
Effektivitet som sträcker sig bortom tillväxt
Fördelarna sträcker sig längre än till tjockare stammar. Eftersom arginin är positivt laddat binds det till jordpartiklar i stället för att sköljas bort. Fältmätningar visar 40-95 procent mindre kväveläckage än traditionella mineralgödselmedel.
I samma jord förblir den mikrobiella aktiviteten stabil eller ökar, vilket tyder på att arGrow inte stör den biologiska mångfalden utan faktiskt kan stödja de nyttiga svampar och bakterier som träden är beroende av för att absorbera näringsämnen.
I praktiken innebär det renare avrinning, friskare jordar och plantor som inte är beroende av upprepade gödseltillförsel för att hålla sig starka.
Biologin bakom fördelen
Arginin är mer än bara en kvävebärare. I växter fungerar det som en lagrings- och transportform för kväve, som lätt mobiliseras när växten behöver det som mest - till exempel under tidig rot- och skottutveckling. När det levereras vid planteringen driver det bildandet av fina rötter och mykorrhiza, som senare hanterar vatten- och näringsupptag.
Eftersom kvävet lagras organiskt i jord-rotsystemet i stället för att flyta fritt i lösningen fortsätter träden att dra nytta av det långt efter den första appliceringen. Detta förklarar varför tillväxten på fältytor fortsätter att skilja sig åt under flera år efter behandlingen.
Vad det innebär för skogsbrukets framtid
För skogsbrukare och markägare pekar dessa resultat på ett enkelt men kraftfullt skifte: mindre gödningsmedel, mer skog.
I stället för att öka insatserna för att öka avkastningen fokuserar arGrow på att förbättra effektiviteten - och hjälpa trädet, marken och ekosystemet att fungera i balans.
För beslutsfattare och klimatprogram är konsekvenserna lika betydande. Mindre kväveförluster innebär lägre växthusgaspotential, mindre övergödning och förbättrad koldioxidupptagning från snabbare växande och mer långlivade skogar.
Och för oss som ser dessa skogar växa - från Umeå till Nyland - är det en påminnelse om att innovation inom skogsbruket inte alltid innebär högteknologi. Ibland handlar det bara om att förstå biologin lite bättre och låta skogen göra resten.
Referenser
-
Öhlund, J. & Näsholm, T. (2002) - Låga kväveförluster med en ny kvävekälla för odling av barrträdsplantor, Umeå Plant Science Center, SLU.
-
Hannerz, M. & Rosenberg, O. (2001) - Näringsanvändning och utlakning i växtodlingen, Skogforsk Rapport 30 augusti 2001.
-
Arevo interna fältdata (2018-2025) - Försök i Sverige och Finland dokumenterade i EN Skogsdata 2025 - Pågående arbete.
-
Återkoppling från kunder: Holmen Skog; Metsuritrio; Metsänhoitoyhdistys Uusimaa.
Avslutande tanke:
Skogen behöver inte skyndas på av oss - den behöver bara att vi förstår hur den växer.
Och om data från Sverige och Finland är någon indikation, hjälper arGrow skogsbrukare att göra just det.