Jordmån

Bevisad data

Vetenskapliga publikationer

Förankrad i vetenskapen

Detta kurerade forskningsbibliotek samlar årtionden av vetenskapliga studier som utforskar organisk kväveanvändning i växter, med särskilt fokus på arginin som en ny och mycket effektiv kvävekälla. Samlingen omfattar arbete med arter från boreala skogar som tall och gran, jordbruksgrödor och modellväxter som Arabidopsis thaliana.

Dessa artiklar undersöker:

  • Näringsupptagningsvägar för organiska och oorganiska kväveformer.

  • De fysiologiska, ekologiska och mikrobiella interaktioner som påverkas av arginin.

  • Fält- och växthusexperiment som jämför tillväxtprestanda, kväveanvändningseffektivitet och nitratläckage under olika kväveregimer.

  • Kväveoxidsignaleringens roll i rottillväxt och partnerskap mellan växter och mikrober.

  • Innovationer som arginin-järn-hexametafosfatkomplex och co-faktorer som förbättrar arginins fördelar.

Tillsammans ger de både det evolutionära sammanhanget (varför växter reagerar starkt på arginin) och de mekanistiska insikterna (hur arginin ger sina fördelar), vilket utgör en stark grund för att främja hållbara gödslingsstrategier inom skogsbruk, jordbruk och trädgårdsodling.

Ansvarsfriskrivning
Alla vetenskapliga publikationer som presenteras på denna sida återpubliceras från sina ursprungliga utgivare. Fullständig kreditering ges till respektive författare, tidskrifter och utgivare. Arevo gör inte anspråk på äganderätten till dessa publikationer utöver våra egna bidrag som medförfattare eller samarbetspartners. För de officiella versionerna hänvisas till de ursprungliga förlagens webbplatser.

Gödsling av barrträdsplantor & N-hantering i skogsbruket

  1. Effekter av småskalig utplanteringsgödsling på barrträdsplantors tillväxt och etablering av svampsamhällen

  2. Låga kväveförluster med en ny kvävekälla för odling av barrträdsplantor

  3. Tillväxt av barrträdsplantor på organisk och oorganisk kvävekälla

  4. Effekter av tidig, småskalig kvävetillförsel på groning och tidig tillväxt av tallplantor och på rekryteringen av rotassocierade svampsamhällen

  5. Organiskt kväve förbättrar kvävenäringen och den tidiga tillväxten hos plantor av Pinus sylvestris

Kvävepooler, flöden och mikrodialys i marken

  1. Kväveföreningar i marklösningen på jordbruksmark

  2. Mikrodialysens potential för att övervaka organiskt och oorganiskt kväve i marken

  3. New Phytologist (2012) - Inselsbacher - Perspektivet under jord för skogsväxter: marken tillhandahåller främst organiskt N

  4. Dynamiken i markens kväveflöden under tidig säsong i gödslade och ogödslade boreala skogar

  5. Kväveflöden vid rot-jordgränssnittet visar en missmatchning av kvävegödseltillförsel och sockerrörsrotens upptagningsförmåga

  6. Sackarosens inverkan på kvävetillgången i marken - en simulering av rotexudat med hjälp av mikrodialys

  7. Inkorporering av massflöde främjar starkt N-flödeshastigheter i boreala skogsmarker

Upptag av organiskt kväve - fysiologi och ekologi

  1. Upptag, metabolism och fördelning av organiska och oorganiska kvävekällor hos Pinus sylvestris

  2. Upptag av organiskt kväve i fält av fyra jordbruksmässigt viktiga växtarter

  3. Upptag av glycin hos vete som odlas i fält

  4. Vänder på steken: Växter konsumerar mikrober som en källa till näringsämnen

  5. Växternas oväntade mångsidighet: användning och tillgänglighet av organiskt kväve i terrestra ekosystem

  6. Effekten av protein som tillförs i tillväxtmediet på växters motståndskraft mot patogener

  7. Att ha eller inte ha: uttryck av aminosyratransportörer under patogeninfektion

  8. Moderträd, altruistiska svampar och farorna med växtpersonifiering

  9. Växters upptag av organiskt kväve i boreala skogar

Mekanismer: transportörer, metabolism, C-N-interaktioner

  1. Plant Cell & Environment (2016) - Ganeteg - Mutanter för aminosyratransportörer i Arabidopsis

  2. Plant Cell & Environment (2016) - Franklin - Kolbonusen för organiskt kväve förbättrar effektiviteten i kväveanvändningen

  3. Physiologia Plantarum (2022) - Fataftah - Nitratbefruktning kan fördröja höstbladets åldrande medan aminosyra

  4. Mönster för fördelning av växtbiomassa beror på kvävekälla

  5. Organiskt och oorganiskt kväveupptag i lavar

  6. New Phytologist (2024) - Tünnermann - Organisk kvävenäring för växter: kostnader, fördelar och kolanvändningseffektivitet

  7. New Phytologist (2023) - Henriksson - Omprövning av bevisen för hypotesen om moderträdet

  8. New Phytologist (2014) - Schmidt - Organiskt kväve

  9. New Phytologist (2012) - Hobbie - Kväveisotoper kopplar mykorrhizasvampar och växter till kvävedynamiken

  10. New Phytologist (2011) - Svennerstam - Transporterare i Arabidopsis rötter som förmedlar upptag av aminosyror

Grundläggande artiklar och översiktsartiklar om upptag av organiskt kväve

  1. New Phytologist (2009) - Näsholm - Växters upptag av organiskt kväve

  2. New Phytologist (2008) - Svennerstam - Arabidopsis rotupptag av katjoniska aminosyror

  3. New Phytologist (2008) - Forsum - Kapacitet och begränsningar av aminosyrautnyttjande i Arabidopsis

  4. New Phytologist (2002) - Dahlman - Tillväxt, kväveupptag och resursfördelning hos två tredelade lavar

  5. Nasholm New Phytol 2009 - Tansley recension

  6. Gardenas et al SBB43 - Kunskapsluckor 2011

  7. Doane (2017) - Den abiotiska kvävecykeln

  8. Czaban et al. (2016) - Vitklöverns direkta upptag av organiskt N även i närvaro av oorganiskt N

  9. Karakteristika för aminosyraupptag i korn

  10. Växter i boreala skogar tar upp organiskt kväve

  11. Upptag av aminosyror, en utbredd förmåga bland växter i boreala skogar

  12. Arginin-järn-hexametafosfatkomplex som en ny kväveväxtnäring som minskar nitratutlakningen vid produktion av plantor av skotsk tall (Pinus sylvestris) - studie om att kombinera arginin med järn-hexametafosfat för att ytterligare minska nitratutlakningen och förbättra plantornas kväveanvändningseffektivitet.