I takt med att torkan och värmen tilltar behöver de europeiska åkerodlarna nya lösningar för att säkerställa grödornas kvalitet, avkastningen och livsmedelsförsörjningen

Nya data från en oberoende fältstudie under vintervetesäsongen 2025/26 visar att Arginex Wheat, ett näringstillskott som appliceras på utsädet och aktiverar rotzonen, ger odlarna tre fördelar: högre avkastning tack vare snabbare etablering, stabil avkastning och god kornkvalitet. 

• De europeiska jordbrukarna står inför förhållanden utan motstycke, med nederbörd som ligger långt under de nivåer som krävs under såddperioden och värmeböljor som når skadliga nivåer inför skörden.
• Trots att det har gjorts enorma investeringar i klimatlösningar, bland annat i täckgrödor, växelbruk och mer motståndskraftiga sorter, har dessa åtgärder svårt att hantera de nya extrema väderförhållandena.
• Jordbrukarna letar nu efter nästa generation av lösningar som kan hjälpa dem att hantera den ”nya normen” och kompensera för de stigande gödselkostnaderna.
• Nya oberoende försöksresultat från vintervetesäsongen 2025/26 visar att Arginex Wheat, ett näringstillskott som appliceras på utsädet och aktiverar rotzonen, ger odlarna tre fördelar: snabbare etablering och större skörd, stabil avkastning samt hög kornkvalitet.

UMEÅ, Sverige – torsdagen^{den 22} oktober 2026 – Europeiska jordbrukare står inför oerhört utmanande odlingsförhållanden. Nederbörden under vintervete-såningsmånaderna oktober och november 2025 låg långt under de optimala nivåerna på 150 mm som krävs för groning och etablering av plantorna[1] i viktiga regioner. Samtidigt översteg temperaturerna inför skördetiden i juli och augusti 40 grader Celsius i många delar av kontinenten, trots att veteskörden börjar drabbas av skador och värmestress redan när dagstemperaturerna når endast 26 till 27 grader Celsius[2].

Men klimatutmaningar och strategier för att mildra effekterna är inget nytt för dem. Kontinenten är den näst största enskilda marknaden för regenerativa metoder och den växer snabbt[3]. Jordbrukarna har gjort stora investeringar i klimatåtgärder, bland annat täckgrödor, växelbruk och mer motståndskraftiga sorter, men dessa åtgärder har svårt att stå emot de extrema förhållandena. Täckgrödor och organiskt täckmaterial har visat sig sänka marktemperaturen med endast 2–7 grader Celsius[4], och även värmetåliga växter drabbas av allvarlig cellnedbrytning när omgivningstemperaturen överstiger 40 grader Celsius[5].

Det varma och torra vädret i maj och juni drabbade vete under blomningen och kärnbildningen förra säsongen: Frankrikes skörd av mjukvete beräknades i juli till 30,8 miljoner ton, med avkastningar som låg 6,5 % under tioårsgenomsnittet, och Tysklands skörd av vintervete beräknas ligga 10,4 % under 2025 års nivå. Kväve kostade samtidigt EU:s odlare cirka 71 %[6] mer i april 2026 än genomsnittet för 2024, mitt under vårens period för eftergödsling.

På grund av effekterna av oförutsägbart väder och stigande gödselkostnader söker europeiska jordbrukare nu efter nya lösningar som kan hjälpa dem att hantera det ”nya normala” när det gäller väderförhållanden. I försök har det allt tydligare visat sig att argininbaserad växtnäringsteknik aktiverar rotzonerna och ger starkare grödor, friskare jordar och mer hållbara skördar. Eftersom arginin är positivt laddat binder det sig till jorden och aktiverar starkare rötter med längre rötthår, större yta och djupare räckvidd – samtidigt som det förbättrar jordens allmänna hälsa. Det bidrar också till att minska användningen av mineralgödsel, vilket sänker kostnaderna och hjälper till att mildra ytterligare klimatpåverkan.

Tre resultat från veteårgången 2025/26

Arevos nya data om vete härrör från upprepade fältförsök som genomförts av en oberoende kontraktsforskningsorganisation på sju platser i norra Frankrike, Tyskland, norra Italien och Polen: 340 försöksfält, där man på varje plats testade fem olika gödningsdoser med och utan Arginex-utsädesbeläggning, under en säsong då värme och torka minskade skördarna i hela Västeuropa.

1. Snabbare etablering, större skörd. Vintervete odlat från Arginex-behandlat utsäde gav i genomsnitt 0,26 t/ha högre avkastning (en ökning med 4,3 %), vilket visade en statistiskt signifikant effekt inom hela programmet (p = 0,009). Tekniken hade störst effekt där grödorna utsattes för svår miljöstress under etableringen, såsom torka, sandjord och hög värme, samtidigt som den gav en mer måttlig avkastningsförsäkringseffekt i nästan idealiska odlingsmiljöer. Skillnaden beror på hur svårt det var för grödan att etablera sig. I Tyskland och Frankrike var förhållandena vid etableringen nära idealiska, och grödan kunde producera plantor inom några dagar, så det fanns mindre för beläggningen att tillföra. I Polen planterades grödan i sandjord under en mycket torr säsong, och i Italien utsattes den för en het maj och juni. Där etableringen var svårast var den snabbare starten tack vare Arginex mest värdefull. Vinsten kvarstod vid alla testade gödningsnivåer: med kväve och fosfor minskade med 20 % skilde sig det Arginex-behandlade vetet inte signifikant från den obelagda grödan som fick full gödning (p = 0,36), medan den obelagda grödan med samma minskning förlorade 0,43 t/ha.

Med 20 % mindre kväve och fosfor uppvisade det Arginex-behandlade vetet ingen statistiskt signifikant skillnad i avkastning jämfört med den obehandlade grödan som fått full gödning, medan den obehandlade grödan med samma gödningsmängd uppvisade en avkastningsminskning på 0,43 t/ha. Detta är relevant för odlare som omfattas av kvävebegränsningar.

2. Avkastningsstabilitet. En odlare kan inte styra vädret eller de fuktigare och torrare områdena på en åker, och detta visar sig som skillnader i avkastning mellan försöksytor som såtts och gödslats på exakt samma sätt. Under säsongen 2025/26, med torka i Polen och varma maj- och junimånader i Italien, varierade avkastningen på de fält som såtts med Arginex-behandlat utsäde cirka 20 % mindre än på de fält som såtts med obehandlat utsäde. Den behandlade grödan visade en jämnare avkastning på alla sju försöksplatserna (p = 0,01).

3. Kornkvalitet. Kornkvaliteten förblev oförändrad: förändringarna i proteinhalt var små (−0,3 till +0,4 procentenheter) och tusenkornsvikten var oförändrad vid sex av sju mätstationer, vilket innebär att den extra avkastningen främst berodde på ett större antal korn.

Vad som påverkar förstärkningen

• Faster establishment. At both Italian sites coated seed emerged 14 to 18% faster at the first count (p ≤ 0.001) and the early spring canopy was 15 to 29% greener, measured by NDVI (p < 0.001). In Poland, coated plots had 12 to 18% more ground cover in early spring (p < 0.001). Early plant height was 8 to 10% greater at four of the seven sites.
• Spannmålskvaliteten bevarades. En större skörd innebar inte att kornet blev tunnare: proteininnehållet bibehölls och kärnvikten förblev oförändrad vid sex av sju odlingsplatser.
• Jämnare skördar. De behandlade försöksfälten uppvisade mindre variation i avkastning än de obehandlade fälten på alla försöksplatser. Detta tyder på att beläggningen skyddar grödan mot de faktorer som inte går att kontrollera och som alltid varierar inom ett fält, vilket innebär att en dålig del av fältet eller en torrperiod leder till mindre avkastningsförlust.

De gödningsmängder som odlarna normalt använder varierade mellan odlingsplatserna, från cirka 92 kg N/ha i Italien till cirka 145 kg N/ha i Polen, vilket innebär att en minskning med 20 % innebär olika besparingar av kväve på varje odlingsplats.

Förutom försöksresultaten rapporterade jordbrukare som använde Arginex utanför de replikerade försöken synliga skillnader vid skörden.

En dansk odlare som deltog i veteförsöken 2026 sa: ”Vi kunde se en tydlig fysisk skillnad i stjälk- och halmkvaliteten när vetet skördades.”

Arginex Wheat fungerar genom att kombinera arginin med fosfat i ett stabilt komplex med långsam frisättning som växterna tar upp i intakt form, utan att det först behöver mineraliseras. Till skillnad från biostimulanter som bygger på levande mikroorganismer eller varierande blandningar är detta en icke-mikrobiell beredning, vilket innebär att den har lång hållbarhet, är stabil på utsädet och fungerar tillsammans med vanliga utsädesbehandlingsprogram. Argininet främjar dessutom markbiologin genom att locka till sig mykorrhizasvampar och stärka rotsystemen, vilket ger en kraftigare tidig tillväxt.

”Odlarna söker mer än bara en högre avkastning. Det de vill är att kunna upprätthålla sin avkastning år efter år, även när oförutsägbara händelser inträffar, till exempel väderförhållanden”, säger dr Georgios Foufas, VD för Arevo. ”Arginex-behandlat utsäde har visat ett tydligt mönster. Variationen i avkastning mellan olika odlingsytor var 20 procent lägre där utsädet var belagt med Arginex jämfört med där det inte var det. Och eftersom grödan etablerar sig snabbare får den extra dagar på hösten att bygga upp de rötter och skott som den kommer att bära med sig genom vintern och omvandla till säd följande sommar.”

”Jordbruket är oförutsägbart. Arginex är det inte”, fortsatte dr Foufas. ”En veteodlare satsar på en skörd i oktober och får reda på hur det gick först i juli året därpå. Frosten, torkan och ett gödselmedelspris som svänger från vecka till vecka ligger helt utanför deras kontroll. Det som sprutas på utsädet borde inte göra det. Arginex är en enda, icke-levande molekyl, identisk i varje sats. Under sin första vetesäsong ökade den avkastningen på samtliga sju odlingsplatser, höll skörden mer stabil under de förhållanden som odlarna inte kan kontrollera, och gjorde det utan att gå på kompromiss med proteininnehållet.”

Resultaten för vete gäller säsongen 2025/2026, och uppföljande utvärderingar är redan planerade för nästa säsong. Dessa resultat kommer strax efter försöksresultaten för majs, där Arginex Corn det visade sig ge upp till 4,3 % högre spannmålsavkastning med 30 % mindre kvävegödsel i oberoende försök i Europa och Sydamerika.

Om Arevo

Arevo är ett agtech-företag som omdefinierar växtnäring från grunden. Med vetenskapen som grund och utvecklat för kommersiellt bruk inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling är företagets mål att minska beroendet av syntetiska gödselmedel och främja mer hållbara odlingsmetoder utan kväveavfall. Arevos patenterade organiska kväveteknik, Arginex – där arginin möter fosfor – bygger på årtionden av forskning och förbättrar växternas naturliga förmåga att ta upp näringsämnen och vatten samtidigt som den främjar nyttiga jordmikrober. Detta resulterar i starkare och mer motståndskraftiga växter som bättre tål miljöpåfrestningar. Tekniken stöds av omfattande fältförsök, CE-märkning och över 70 patent.

---

[1]https://wikifarmer.com/library/en/article/wheat-irrigation-requirements-and-methods

[2] https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12249304/

[3] https://pdf.euro.savills.co.uk/portugal/spotlight-regenerativeargiculture-singlepages-202604.pdf

[4] https://atrium.lib.uoguelph.ca/server/api/core/bitstreams/c005063e-d25d-48f8-9050-ec0fde701440/content

[5] https://www.interesjournals.org/articles/the-effects-of-heat-stress-on-wheat-and-its-vulnerability-a-review-93660.html

[6] https://agriculture.ec.europa.eu/common-agricultural-policy/agri-food-supply-chain/ensuring-availability-and-affordability-fertilisers_en