Hur skogsplantskolor kan minska kväveläckaget med upp till 80 %

Kväveläckage från skogsplantager är ett känt problem. Traditionell gödsling leder till stora förluster av kväve som påverkar växternas tillväxt, bidrar till övergödning och skadar miljön. Holmens skogsplantskola i Gideå är ett exempel på hur ny teknik och hållbara kvävelösningar kan minska dessa förluster. Genom att använda innovativ teknik för organiskt kväve har Holmen inte bara minskat kväveläckaget dramatiskt, utan också effektiviserat sina arbetsmetoder och skapat mer robusta och hållbara skogsplantor.

Vad är kväveläckage och varför är det ett problem?

Skogsplantskolor är beroende av näringsämnen för att producera plantor, men en stor del av näringsämnena läcker ut i omgivningen. Användningen av traditionella gödningsmedel baserade på ammoniumnitrat leder till att en stor del av kvävet rinner av och hamnar i närliggande vattendrag. Detta leder till övergödning med en rad negativa effekter, såsom algblomning följt av syrebrist, men gör också vattnet odrickbart. Studier visar att kväveläckaget från skogsplantskolor i vissa fall kan uppgå till så mycket som 85 % av det tillförda kvävet (Hannerz och Rosenberg 2001), vilket inte bara är ett slöseri med resurser utan också en allvarlig miljöbelastning.

Med en total produktion i Sverige på 450 miljoner skogsplantor per år innebär detta, utöver miljöskadorna, högre kostnader för gödselmedel och ett ineffektivt resursutnyttjande. Enligt beräkningar från Skogforsk uppgår den totala kväveläckaget ur från svenska skogsplantager i början av 2000-talet var cirka 20–25 ton N per år, givet en dåvarande produktion på 300–400 miljoner plantor. Idag produceras ytterligare cirka 50–150 miljoner plantor varje år, vilket sannolikt innebär ännu större utlakning. Detta är lägre än kväveutsläppen från jordbruket, men lokalt kan kväveavrinningen ha en betydande inverkan, till exempel vid en enskild plantskola nära en vattenkälla eller vid mindre vattendrag och grunda vikar. Därför fortsätter branschen att sträva efter en mer effektiv kväveanvändning per planta, både för miljön och ekonomin.

På Holmens plantskola i Gideå är produktionen av tallplantor i full gång.

En ny metod för kvävetillförsel

Genom att använda en innovativ teknik för organiskt kväve baserad på arginin erbjuder Arevo en hållbar kvävelösning som minskar urlakningen vid odling. Kvävet i produkterna binds effektivt till jordpartiklarna och växternas rötter är ett mycket effektivt system för att ta upp det bundna kvävet. Detta gör att växterna kan ta upp mer av de tillförda näringsämnena, vilket minskar urlakningen till miljön. Det förbättrar också växternas rotutveckling. Denna metod gör växterna mer robusta, vilket gör det lättare för dem att planteras ut i skogen och etablera sig väl.

Holmen Gideå – En framgångssaga

Holmens skogsplantskola i Gideå är ett bra exempel på hur denna teknik kan tillämpas i praktiken. Efter att man identifierat problemen med kväveläckage utlakning och ineffektiv gödsling började Holmen redan för cirka 20 år sedan testa en ny näringslösning. Genom att använda denna teknik har Holmen lyckats minska kväveläckaget med mer än 80 %, vilket innebär både miljövinster och mindre resursslöseri.

Diagrammet visar skillnaden i kväveförlust till dräneringsvattnet vid en plantskola vid användning av konventionellt gödselmedel jämfört med argininbaserad gödning vid odling av tallplantor.

Vi mäter plantskolans utsläpp två gånger om året, på våren och på hösten. Vi har sju provtagningspunkter där vi samlar upp avrinningsvatten från brunnar, och vi tar även ytvattenprover från den närliggande floden. Proverna skickas sedan till analyslaboratorier för kontroll. Vi har inte upptäckt några avvikelser, säger Ingela Toljamo, odlingsspecialist vid Holmens plantskolor.

Resultat från Holmens skogsplantskola i Gideå

Erfarenheterna från Gideå visar på fördelarna med precisionsnäring. Kväveläckaget har nästan helt eliminerats, och den mängd kväve som används är betydligt lägre än tidigare. Omställningen har inte bara minskat den negativa påverkan på det omgivande ekosystemet och de vattendrag som används för dricksvatten, utan har också lett till starkare växter med bättre rotutveckling. Detta gör växterna mer motståndskraftiga och förbättrar deras möjligheter att etablera sig i skogen.

En annan fördel med det organiska kvävebaserade gödningsmedlet är att det kan spridas enligt ett fast schema. Holmen sprider gödningsmedel en gång i veckan och behöver inte anpassa spridningen vid regn, vilket sparar både tid och resurser. Detta gör arbetet mer effektivt och minskar samtidigt risken för övergödning i omgivande vattendrag.

”Vi tillför näring en gång i veckan. Man behöver inga speciella kunskaper för att lära sig hur man ger växterna näring, eftersom det sker enligt ett fast schema. Det är faktiskt enklare än själva vattningen, som kräver mer fingerfärdighet”, säger Fanny Berglund, odlingsansvarig i Gideå.

Tankar med Arevo Shoot anslutna till bevattningssystemet.

Framtiden för hållbart jordbruk

Framgångarna i Gideå visar att det går att minska kväveutsläppen och samtidigt uppnå bättre resultat både vad gäller växterna och produktiviteten, och Holmen har länge använt Arevos produkter vid plantskolan i Friggesund. Genom att använda precisionsnäring kan skogsplantskolor, liksom andra aktörer inom jord- och trädgårdsbruk, bedriva sin verksamhet på ett mer hållbart sätt.

Litteraturförteckning

• Skogforsk (2020). Effektivare näringstillförsel i plantskolor – Hur kan kväveutsläppen minskas? [Skogforsk-artikel].

• SLU (2019). Eutrofiering från skogsbruk och plantskolor – En växande utmaning[Rapport från Sveriges lantbruksuniversitet].

• EU (2021). Strategin ”Från jord till bord” – Minskning av kväveutsläpp och näringsläckage senast 2030[Europeiska kommissionen].

• Skogforsk (2001), Arbetsrapport 480: ”Näringsupptag och urlakning vid praktisk växtodling” – mätningar av näringsbalansen i plantor med jordklump och plantor med bar rot

• Skogforsk Plantaktuellt nr 1 2004 – försök med behovsanpassad gödsling av gran (Lars Rytter)

• Skogforsk Kunskapsbanken (1986/2019) – artiklar om gödsling i plantskolan och på fältet

• Forskning/SLU – T. Näsholm m.fl., upptag av organiskt kväve (arginin)

• Holmen Skog (2018), pressmeddelande – lansering av Argrow-arginin-gödselmedel

• Dessutom har data samlats in från aktörer inom branschen, såsom Holmen och SCA, samt från Skogsstyrelsens rekommendationer och avhandlingar om tillskottsgödsling